Tillbaka i Stockholm, tre tecken
Så var semestern över. En mening jag tycker bättre om när den följs av den här: Sommaren fortsätter. Det är så jag tänker. Det finnas mycket jag inte hunnit med än. Simträna med Dala i sjön till exempel. Eller köra allt gammalt skrot i ladan till tippen, åka iväg en sväng med min fru och käka på landsbygdsrestaurang utan barn, bygga någonting, sätta upp seglet på gaveln av torpet, såga ner den fula häggen så att mullbärsträdet vi upptäckte kan få mer plats och mycket annat. Listan kan göras lång. Och det är bra. Då finns anledning att komma tillbaka redan till helgen. Först en veckas jobb. Jag har redan gått och lagt mig för att vara redo imorgon. Klev av tåget från Katrineholm vid åttasnåret, åkte pendeln till Stockholm södra och det märktes snabbt att jag var tillbaka i storstan. Tre saker som visade det:
Mannen som stod och kammade, och klappade, sitt långa skägg på perrongen.
Den elsparkcykel som någon stjärna ställt nere i Suckarnas gång vid Centralen.
Damen som pratade alldeles för mycket inte på lill-Ica och som ställde personliga frågor till den unga kassörskan.
Stockholm, det har något ändå.