Sist kvar på jobbet men nu går jag hem
Vissa dagar, nästan alla faktiskt, har jag svårt att gå hem från jobbet. Trots att jag är trött och sugen på att gå hem tar det emot att avbryta, resa sig, sätta på sig jackan och röra sig hemåt.
Jag vill att det ska flyta in i varandra, sömlöst för att använda managementspråk, utan skarpa avbrott. Den fysiska rörelsen tycker jag om när jag väl kommit ut men stunden då datorn ska fällas ihop och man ska säga "tack för i dag" är svår.
Jaja. Man är som man är. Vissa dagar bra, andra sämre.
Tack för i dag.