Morgonrunda genom byn, såg ortens största insändarskribent
Det blåser något fruktansvärt. Hela natten har det dragit och slitit i vårt gamla hus. Men det har stått här i några hundra år så det lär inte låta sig knäckas för så lite. Jag har ställt klockan på tidigt och ska ut och springa en sväng. Det här kan vara dagens bästa stund. Alla andra sover och när jag kommer tillbaka om en timme eller så börjar jag stöka lite i köket och har den där sköna känslan i kroppen av att vilja sitta ner en stund i lugn och ro och äta frukost. Sätta på kaffe, höra de andra vakna.
Hemma efter rundan nu. Det blev en dryg mil. Sprang förbi ett av de stora godsen, genom byn och ner för pulkabacken vi åkte i efter skolan på vintrarna. Den som slutar i ett dike vid åkern. Precis innan jag kom ut ur samhället såg jag Katrineholms-Kurirens flitigaste insändarskribent. Åtminstone var hon det förr. Hon gick med hunden uppför backen mot toppen av byn.
Det blåser fortfarande. På vissa ställen under rundan, på raksträckorna över fälten riktigt sjöng det i öronen.
Jag sätter på vatten på spisen. Pallar inte en ren kalldusch där ute idag. Lyxar till det med lite varmt också.